Det andra kapitlet i boken heter “The Christian Difference: or Surviving Postmodernism”. Det handlar om postmoderna utmaningar för teologin. På något sätt hade jag har redan sett det Hauerwas skrev om. Kanske det var ganska nära det som diskuterades i hans och Milbanks intervju som jag lyssnade på igår. Dessutom verkar Hauerwas olidligt trött på postmodernismen och dess sätt att skriva teologi (han tror inte att det post något). Detta faktum dyker upp titt som tätt i hans artiklar. Han vill helt tydligt gå inför något annat. Han är trött på någon halvylle- och tandlös teologi och vill att teologin skall vara mer kristuscentrerad och hard core.
Hauerwas anser att kristna måste kritisera postmodernismen på ett sätt som enbart kristna kan göra. Denna kritik utgår ifrån kyrkan. Kristendomen behöver inte bevisas, av teologer, som sann utan det handlar istället för kristna att bära vittnesbörd.
Jag har själv funderat, som jag i något tidigare blogginlägg nämnt, att jag tycker det är svår som teolog att förklara varför kyrkan behövs. Jag har då yrkat på den diakonala insatsen kyrkan gör och att kyrkan samlar människor och vill vandra med människor i olika vändpunkter i livet och bla, bla, bla. Tomma ord har det känts som skulle ha kommit ur min mun. Då är det irrelevant för Guds frälsning vad lilla plutten jag säger, han kan få t.o.m. stenar att vittna om hans storhet, men tycker det är svagt av mig som teolog.
Jag känner av en slags vilsenhet som dels har att göra som Hauerwas sade i sin intervju med Milbanks att Gud inte är lättillgänglig för honom (”God doesn’t come easy for me”) emedan hans fru är en naturlig kristen (natural Christian). Det är lite som jag och en Bibelsprängd Österbottning. Dels tror jag att min kärlek till auktoriteter också gör att jag har det svårt att kritisera något som jag anser tillhör den rätta läran för mig dvs allting inom kyrkan som hör till facket ”peace, love and harmony”. Det är något som jag tycker är en egenskap som frikyrkliga personer har, de är kritiska mot allt och ser konspiration överallt. Jag borde läsa mer teologi. Dessutom längtar jag så efter ord som Jesus, rättfärdiggörelse, Treenighet och annat Hauerwas är en huge fan of. Kanske jag också är slut på alla semiflummiga begrepp som skall utredas till höger och vänster inom religionsfilosofin. Men sen å andra sidan tror jag även att det är meningsfullt för att vi bättre skall förstå människan idag.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti