Jag sade att jag skulle återkomma angående radioprogrammet där olika män diskuterar Augustinus bok Guds stad. Nu gör jag det. Männen som diskuterade är Charles Mathewes, John von Heyking, Lawrence Cross, John Milbank och Thomas Smith. Skall försöka ha överseende med att det är enbart män som deltar i diskussionen...
Det första tema som diskuteras i radioprogrammet är vad ett imperium är. Vad innebär gränser, invånare, makt och mål/mening i ett imperium. Har månne Cavanaugh läst Augustinus? J
Det andra tema är människans synd och om hur den påverkar samhället och dem som skall sköta de gemensamma ärendena i samhället. I samband med detta tema diskuterar de bl.a. om man helt kan utplåna det onda eller om det snarare är en fråga om som Augustinus säger det en attityd av hopp. Med det menar Charles Mathewes att Augustinus menar att människan ser sin brustenhet och sjabbighet men ser även vid sidan om det stunder av nåd, medlidande och barmhärtighet. Detta innebär en attityd av hopp. En attityd av hopp som möjliggör att man som kristen strävar efter jämlikhet och social rättvisa i samhället och världen, trots att synden hela tiden är närvarande. Detta hopp har jag haft, men hela tiden tänkt att det är dags att bli vuxen och sluta tro att saker och ting kan bli bättre. Hädanefter hänvisar jag bara till Augustinus.
Det tredje temat skulle jag säga är hur Augustinus ser på människan. John Milbank säger att man i dag inom politiken tänker pessimistiskt på människan. Man tänker att hon av naturen är egoistisk och endast söker sitt eget goda. Augustinus hade en mer positivare syn, han var kanske mer realistisk men lade trots det ett stort hopp vid att människan kunde förändra sig och börja bete sig annorlunda. Det är i förhållande till andra allting sker. Och det är genom handlingar som förändring sker. Om man gång på gång väljer det goda så kanske en förändring sker.
Det fjärde temat är Augustinus synsätt på människan i politiken. Thomas Smith säger att Augustinus skrev att människan går med i politiken med olika slags motiv och att människan måste ge akt på dessa sinsemellan motstridiga motiv. Dels vill man gå med i politik för att man tänker att man har något att ge sitt samhäller och dels har man även lusten att dominera. John von Heyking anser att Augustinus skulle säga att politik är något personligt, något man måste göra ansikte mot ansikte och en själ åt gången. Det är kanske så också människor tar ett större ansvar genom att tänka att det jag gör har en inverkan i medmänniskan. Som ringar i vattnet. Om man har ett ansikte på sin medmänniska tror jag att politik ser annorlunda ut.
Ett femte tema som jag gestaltade var också kyrkans ställning/plats i samhället. John Milbank säger att kyrkan misstat sin inverkan på samhället inom olika områden som undervisning, kommunal verksamhet och politik. Milbank anser att kyrkan skall återta sin inverkan inom olika områden i samhället genom att börja påverka inifrån, t.ex. god businessetik inom företag. Detta är något som Cavanaugh inte är överens om. Enligt det vi läste av honom anser han att kyrkan skall köra sitt eget race och ha sina egna mål för det eftersträvansvärda i samhället. Kyrkan är de människor som finns i den. Kristna människor finns inom lika områden i samhället. Jag är kanske mera för tanken om att kristna måste påverka där de är och genom de människor de möter, bli ett ansikte för det kyrkan står för. Vilket är svårt. Sjukt svårt.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti