Jag har läst kapitel 3,4 och 5 i Yoders bok ”Jesu politik”. Kapitel tre handlar om vad Jubelåret innebar för judar och vad det kunde innebära för kristna idag. Jubelåret innebar för judarna bl.a. en frigivning av alla skulder och att man skulle låta jorden stå osådd. Högst antagligen var det enbart anvisningen om att låta jorden stå osådd som efterföljdes. Yoder tar fasta på hur judarna försökte kringgå Jubelåret genom att ge det i uppgift till någon annan, en domstol, att driva in skulderna. Jesus påpekade att Jubelåret likt sabbaten var till för människan, inte tvärtom. Jubelåret likt sabbaten skall göra människan fri. Det finns så mycket som binder människan som t.ex. habegär till pengar eller saker man kan köpa med pengar. Även de som inte har så mycket pengar kan också vara fixerade vid pengar. Kanske det viktiga är att människans skall fundera över sitt förhållande till pengar.
Det som jag tyckte var intressant var det Yoder skrev om Fader vår bönen. Han kallar bönen för en riktig jubelårsbön. Han tar fasta på verbet förlåta i meningen ”...Och förlåt oss våra skulder såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro...”. Han skriver att det grekiska ordet opheilema är specifikt för penningskuld inte en slags överträdelse av typen fula ord eller mobbning etc. Jag funderar då jag läser detta hur det skall gå då man lånar pengar. Skall man som god kristen aldrig be tillbaka lån? Kanske det betyder det, kanske inte, för det står också i Bibeln att den som står i skuld till någon inte skall dröja eller vänta med att betala tillbaka sina skulder. Pengar är bäst för människan då de är värdelösa.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti